Ödesdag för Julian Assange
I dag, 30 maj, kommer beslutet från den brittiska högsta domstolen, Supreme court i London, om Wikileaksgrundaren Julian Assange ska överlämnas till Sverige. Julian Assange är misstänkt för våldtäkt och sexövergrepp.
Det skulle förvåna mig om de sju domarna i Supreme court kommer fram till någonting annat än att Julian Assange ska lämnas ut. Två underrätter har redan fattat det beslutet.
Skulle Julian Assange däremot få rätt så uppstår en absurd situation. I så fall har Storbritannien underkänt Sveriges rättssystem!
Att länder kan ha olika juridiska bestämmelser är i sig inga konstigheter, men frågan som i så fall väckts av en brittisk domstol är om en svensk åklagare är en tillräckligt oberoende juridisk myndighet för att utfärda en europeisk arresteringsorder? I Storbritannien fattas motsvarande beslut av domstol.
Ärendet i korthet
En åklagare anhöll Assange i sin frånvaro, mistänkt för sexövergrepp. Inget märkligt i det, men det egendomliga i beslutet kommer sedan. För det första, en utländsk medborgare bör, om inte annat av taktiska skäl, meddelas att denne är misstänkt. Risken är annars att den misstänkte och, i detta fall den anhållne, sätter sig på första bästa plan och försvinner, omedveten om de misstankar som riktats mot han eller henne.
Utredningen lades ner och öppnades igen
Sedan kom en ny åklagare och lade ner utredningen och efter det drog ännu en åklagare i gång allt igen. Hur det än går så har cirkusen kring Julian Assange skadat Sveriges juridiska anseende utomlands. Alla konstiga turer kan också leda till att rättvisa inte skipas.
Assange har dessutom möjlighet att överklaga ett beslut om utlämnande till Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg och det kan bli en långdragen process.
Går Sverige USA:s ärenden?
De flesta medier har rapporterat om fallet och kommenterat händelseförloppet i ledare och krönikor. Fortfarande är det emellertid flera frågetecken som måste rätas ut innan jag känner mig tillfreds med de svenska myndigheternas hantering av fallet.
En fråga som jag tycker inte blir belyst tillräckligt är om insatsen med, bland annat, internationell efterlysning står i proportion till det påstådda brottet?
Kan det vara så att de avslöjanden om USA:s övergrepp i Afganistan, som kom via Wikileaks, påverkade svenska myndigheter att sätta in insatser som annars inte kommer i fråga i andra fall av samma art.
Eller ännu värre: Är svenska myndigheter påverkade av den inställning till Julian Assange och Wikileaks som präglat debatten i USA?
Julian Assange är mer eller mindre betraktad som ett hot mot USA och mot USA:s självpåtagna rätt att med vapen angripa andra stater. Att kritisera detta och dessutom avslöja rena övergrepp ses inte med blida ögon i Vita Huset.
Vad händer sedan?
Om Julian Assange utlämnas till Sverige så uppstår två scenarier. Frias Assange i svensk domstol från misstankarna om sexövergrepp bör han dels ha rätt till ett ansenligt skadestånd och dels åtnjuta svenskt polisskydd för att kunna röra sig som en fri man, utan att riskera att attackeras eller rent av gripas av exempelvis CIA.
Fälls Assange i Sverige så uppstår frågan om han kommer att utlämnas till USA direkt eller om han ska avtjäna sitt straff i Sverige och sedan utvisas?
Jag befarar dessvärre att svenska myndigheter med justitieminister Betrice Ask (M) i spetsen kommer att lägga sig platt för påtryckningar från USA om att omedelbart utlämna Assange.
I ett sådant scenario tror jag att Amerikanska myndigheter kommer att lägga ner mycket lite energi vad beträffar sexövergreppen. Assange kommer däremot att bildligt talat "steglas" för sina avslöjanden om USA:s förehavanden i, främst, Afghanistan.
Lennart Svensson
i Ytterberg
Pingsthelg med växthus och potatis.
Nu är våren här och sommaren närmar sig med stormsteg. Vi skriver i dag 28 maj och pingsthelgen har varit den mest njutningsbara hittills. I går var det faktiskt varmast i Sverige i Sveg och Torpshammar, hela 28 grader på dan.
I Ytterberg märks också att den intensiva, men korta, sommaren står för dörren. Det krattas, spikas, målas och byggs lite varstans i byn.
Ska det bli någon nypotatis till midsommarens sillfrukost så är det hög tid att få sättknölarna i jorden.
Erik "i Knätten" Olsson satte hustrun Helga och sonen Henrik bak efter traktorn och gjorde slag i saken redan i lördags.
Det vankas nypotatis till midsommar.
Erik, Helga och Henrik satte plugg i helgen.
Projekt växthus går vidare
Mitt eget sommarprojekt, Växthuset, avancerar. Tre väggar är på delvis plats. Tiden är emellertid knapp. Det är många bitar som ska monteras, inte minst en massa ömtåliga fönsterrutor.
Jag lovade dock förra veckan att det blir mingelparty i växthuset före midsommar och det löftet står fast. Förresten "Växthuset" är ju en bra titel på en ny såpopera eller varför inte en deckare.
(Klicka på minibilderna för att se dem i större format)
Golvduken på plats Två sidor börjar ta form Samma sidor från insidan
Lite glas i marknivå Han övervakar bygget Här blir det snart mingel
Sveriges Nationaldag
Nu börjar en helt vanlig arbetsvecka, men redan nästa vecka är det ett avbrott för en helgdag igen. Vi ska ju fira den Svenska Nationaldagen 6 juni, men före det så kommer järnnätterna (enligt bondepraktikan kommande veckoslut) med risk för att hjortronblommorna fryser. Vi får dock hoppas på det bästa.
Lennart Svensson
i Ytterberg
Tjyvjakt på varg eller rättsskandal?
I går, onsdag, släpptes de fyra män från Härjedalen som sedan 9 maj suttit häktade, misstänkta för olaga jakt på varg i området kring Ulvsjön i Dalarna. Ulvsjön ligger cirka tre mil söder om Lillhärdal, det vill säga nära gränsen till Härjedalen. I morgon, fredag, måste miljöåklagare Åse Schoult, väcka åtal mot den femte mannen som häktades 11 maj, eller begära omhäktning av mannen.
Grunderna för häktning höljt i dunkel
I sin häktningsframställan till Mora tingsrätt begärde åklagaren att de fem männen skulle häktas för illegal jakt på varg.
I juridiska sammanhang används vanligen två termer för att motivera anhållande, häktning och åtal.
"Skäligen misstänkt" är den lägsta graden. Åklagaren hävdade "på sannolika skäl" i sin framställan, vilket är den starkare bevisgraden.
Vad som ligger till grund, det vill säga vilka bevis i mer konkreta uttryck, för att gripa och sedan häkta männen har inte presenterats för allmänheten.
Fortfarande misstänkta
Enligt tidningen Jakt & Jägare, som refererar till polisen i Dalarna, är emellertid männen fortfarande misstänkta för olaga jakt. Förundersökningen fortsätter. Vad som kommer fram i den undersökningen står dock fortfarande skrivet i stjärnorna.
Finns det något bevis för olaga jakt? Vad har husrannskningarna givit? Finns det vittnesuppgifter? Frågorna i detta fall är många. Vi får hoppas att dimmorna lättar så småningom.
Var den massiva polisinsatsen motiverad?
En av de frågor som både skapat engagemang och irritation bland lokalbefolkningen är det massiva polispådrag med bland annat helikopter som föregick gripandet av de fem männen.
I Härjedalen är det ofta mycket svårt att komma i kontakt med polismyndigheten, annat än på vardagar och under kontorstid.
Det finns många dokumenterade händelser där lokalbefolkning och företagare försökt få hjälp av polisen för att förhindra brott eller för att, när ett brott upptäcks, få hjälp med utredning. Vid anmälda brott är det inte ovanligt att utredningen läggs ner. Motiveringen är ofta att polisen lider brist på resurser.
Att folk i Härjedalen känner sig maktlösa gentemot myndigheter beträffande den förda rovdjurspolitiken samt ser med förbryllade ögon på de polisresurser som finns till hands i vissa fall, men som annars saknas, är inte märkligt alls.
Vi får hoppas att åklagare Åse Schoult har "torrt på fötterna". I annat fall är det frågan om en stor rättsskandal som ytterligare kommer att undergräva allmänhetens, i många fall redan klena, förtroende för rättssystemet.
Lennart Svensson
i Ytterberg
Sommarens projekt: växthus.
Nu när det inte gick så bra i ishockey för Tre kronor så får man inrikta sig på nya projekt. Visserligen, i skrivande stund, är VM-finalen kvar mellan Ryssland och Slovakien. Jag håller en tumme för Slovakien och hoppas att min favorit från Boston Bruins, backen Zdeno Chara, kan störa ryssarna så det blir en bra finalmatch.
Odling på 15 kvadrat.
För min egen del blir sommarens stora projekt att bygga ett växthus. En plan för bygget finns färdig in i minsta detalj så nu är det bara att sätta igång. Första dagen gick väl så där, den andra dagen lite bättre, men regnet satte stopp för bygget i dag, söndag.
Nu ska vi försöka odla tomater, gurka och alla möjliga kryddväxter i sommar, på en yta av 15 kvadratmeter. Det ska bli kul. Vi får se vad det blir.
Nåväl. Här kommer några bilder. Invigning med mingelparty är planerat före midsommar.
(klicka på bilderna för att se dem i större format)
Här ska det bli växthus Några pinnar på plats Strukturen börjar synas
Jag ska försöka lägga ut bilder efterhand som bygget avancerar.
Lennart Svensson
i Ytterberg
Vecka 19: Vårkänning, hockey och vargjakt
En vecka fylld av dramatik
Veckan som passerade var i många avseenden fylld av dramatik. Snöovädret under den helg som föregick vecka 19 var ett av de häftigaste i början av maj som jag kan minnas. Kylan bet sig fast även under måndagen, men kanske vi ändå anar vårens ankomst. Gräset blir grönare för var dag som går och dagarna blir längre och ljusare. I Härjedalen häktades fem personer, misstänkta för olaga vargjakt och slutspel väntar i hockey-VM.
VM i ishockey går mot slutspel
I kväll, tisdag, spelar Tre Kronor den sista matchen i gruppspelet. För motståndet står Lettland. Det bör inte bli annat än en klar seger för kronorna, men spelet har darrat emellanåt så osvuret är bäst.
Det svenska landslaget har periodvis spelet mycket bra, men dessvärre varvat ett glänsande spel med rena cirkusen. Målvakterna har inte övertygat och backarna har ibland levererat indianare som man kommer ihåg från tiden som pojklagstränare.
Vi får hoppas att Nicklas Bäckström fyller ut luckan efter Joel Lundqvist. Nicklas kan bli den injektion som Tre Kronor behöver för att lyfta sig till en nivå som absolut krävs för att ge Ryssland, Kanada och USA en match om VM-guldet.
Fem häktade, misstänkta för olaga jakt på varg
En av de stora nyheterna förra veckan var att fem personer från Sveg- och Lillhärdalstrakten greps och senare häktades av Borlänge tingsrätt, misstänkta för olaga jakt på varg.
Några bevis för att jakt på varg verkligen bedrivits har inte presenterats i media. Vad åklagaren och tingsrätten grundar sina beslut på är fortfarande höljt i dunkel.
Händelsen har skapat en häftig debatt i olika media och på internet. Engagemanget i frågan från befolkningen i Härjedalen med omnejd går inte att ta miste på. Insamlingar till förmån för de häktade har startats på facebook, för att ta ett exempel. 
Varg (Canis lupus)
Oskyldiga har pekats ut
Flera personer har hängts ut som skyldiga med namn och adress på en internetsida. Det beklämmande med detta är att personer som inte haft med saken att göra finns med bland dem som blivit uthängda.
Det är allvarligt på flera sätt. För det första är ingen misstänkt person skyldig till ett brott. Det avgör en domstol. För det andra kan sådana uppgifter utgöra en direkt fara för de utpekade personerna.
Polisutredningen får utvisa om det finns underlag för en eller flera fällande domar. Jag försvarar inte olaga jakt eller andra brott, men jag förstår frustrationen som folk känner.
I situationer där enskilda eller grupper känner sig maktlösa och har svårt att få gehör för sina åsikter och synpunkter från de politiska leden eller från rättsväsendet är det inte alldeles ovanligt att man "tar lagen i egna händer". Det är fullt begripligt, men givetvis inte acceptabelt.
Lennart Svensson
i Ytterberg
Golfkurs i snöfall och kyla
Kurs för grönt kort på vit bana
Under veckoslutet 4-6 maj arrangerade Svegs Golfklubb en kurs för nybörjare, det vill säga en kurs för alla som vill börja spela golf och ta det gröna kortet.
Väderprognoserna såg i början av veckan mycket lovande ut. På tisdagen, 1 maj, stog vi i t-shirt på rangen och tränade. På fredag morgon, den första kursdagen, vräkte snön ner. I Ytterberg var det mer än en decimeter snö på fredag kväll när kursen skulle börja.
Vi hade deltagare som rest ända från Stockholm så efter en kort konferens med kursledaren Urban Backman, vid lunchtid på fredag, insåg vi att det var uteslutet att ställa in. 
I snö och motvind visar Urban Backman hur man slår bort en golfboll
Tur att det finns tak
Som tur är så är en del av övningsrangen försedd med tak så träningen kunde inledas på fredag kväll, som planerat. Trots ett ihållande snöfall och en ganska kall lördag så var det ändå ett glatt och positivt gäng som nötte grunderna i golf. Urban Backman gnuggade slagteknik med deltagarna tills fingrarna var blå av kyla medan undertecknad och Karin Fabricius matade de blivande golfarna med säkerhetsbestämmelser, regler och golfvett, det vill säga den teoretiska delen.
Långväga gäster och blandad ålder
Sju personer hade anmält sig. Två, Lena och Conny, från Österhaninge, utanför Stockholm, hade rest upp till sitt fritidshus i Tandsjöborg för att kunna pendla till Byvallen och ta det gröna kortet. En deltagare kom från Östersund. Resten kom från Sveg.
Lena Rocklind från Österhaninge Noah Råstedt från Sveg, en av
kom med sambo Conny Deiber de yngre deltagarna
för att ta grönt kort
Det tillhör spelet att lära sig slå från en sandbunker, men att
behöva skotta bunkern ren från snö tillhör undantagen
Solen kom på söndan
På söndagen, sista kursdagen, sprack himlen upp och det blev en varm och solig dag, men banan låg fortfarande täckt av snö, varför det sista momentet i kursen kommer att hållas lite senare.
Hur som helst. Samtliga deltagare var nöjda med helgen.
Att Kung Bore var på dåligt humör i inledningen var det ingen som kunde rå på. Kanske var det vädergudens sätt att testa inställningen hos de nyblivna golfspelarna. Det sägs ju att för golf finns inget dåligt väder, det finns bara dåliga kläder. 
Ett glatt gäng som trotsade snö och kyla för att lära sig spela golf
Bakre raden fr.v: Daniel Säll, Conny Deiber, Lena Rocklind, Linus Roos
Mellanraden: Kursledaren Urban Backman (i mössa med Härjedalsvapen)
Robin Eriksson och Jefferey Peplowski. Längts fram: Noah Råstedt
Lennart Svensson
i Ytterberg
Vindkraft ger inflyttning i Ramsele.
Ramsele ser framtid i vindkraft
I det lilla samhället Ramsele i Ångermanland (Sollefteå kommun) med cirka 1 000 invånare sjuder det av framtidstro. Hela sju vindkraftsparker är planerade i områden belägna i Jämtland och Ångermanland. Under uppbyggnadsperioden väntar en mindre invasion av vindkraftsarbetare till Ramsele.
I annonser söker nu kommunen efter lämpliga objekt att hyra ut. En "dammsugning" av uthyrningsobjekt för kortare eller längre tid pågår på nätet. Samtidigt söks entreprenörer inom samordning, mat, städning med mera.
Samma argument mot vindkraft
Debatten om vindkraften i Ramsele och Näsåkersområdet har i stort sett haft samma innehåll som debatten i Härjedalen.
Vindkraftens negativa inverkan på naturlivet, jakten, bärplockning och att vindkraftsverk skulle få presumtiva inflyttare att avstå från att flytta till Ramsele med omnejd har präglat debatten. Så var det också, och är fortfarande, i Härjedalen.
Utflyttning och sysselsättning
Både i Ramsele, Sollefteå kommun och Härjedalens kommun har, under många år, befolkningen minskat i antal. Ungdomen flyr kommunerna och de gamla blir kvar.
Argumentet att vindkraften innebär ingrepp, både beträffande naturen och möjligheten att uppleva en orörd natur, är givetvis relevant i sammanhanget.
Ingrepp i naturen sker emellertid ständigt inom ramen för näringslivet, både i storstäder och i små kommuner, men det finns inga belägg för att vindkraften skulle minska intresset för inflyttning till glesbygdskommuner.
Skogsbruket för med sig mycket stor inverkan och förändring i naturen, men det ger jobb. Brytning av torv är ett annat exempel på ingrepp i naturen som ger sysselsättning och som ger folk en möjlighet att stanna kvar i bygden.
Naturresurser ger tillväxt
Utbyggnaden av Ljusnan under 1960- och 1970-talen i Härjedalen gav både jobb och tillväxt, inte minst i Svegsbygden.
Härjedalens miljöbränsle AB, HMAB, gör också ingrepp i naturen, men vad har inte regleringen av Ljusnan och HMAB betytt för näringslivet i Härjedalen.
Det uppsving som präglade Svegsbygden för några decennier sedan och som fick mycket positiva effekter för föreningslivet, idrotten och handeln med mera går att koppla direkt till den era av tillväxt som skapades av dessa ingrepp i naturen.
Inga jobb är eviga
Varken vindkraft eller andra naturingrepp skapar jobb som varar i evighet. De flesta av vattenrallarna drog vidare till andra projekt och jobb när regleringen av Ljusnan var klar, men några blev ändå kvar och bildade familjer i Härjedalen.
Nyligen flyttade Fortum sin verksamhet från Sveg till Stockholm, för att ta ett annat exempel, men Fortum har inneburit sysselsättning åt många under lång tid. Företag och jobb kommer och försvinner. Det är inget märkligt i den processen.
Det handlar om att utnyttja de resurser som finns i Härjedalen medan de är attraktiva och efterfrågade för att vända den negativa utvecklingen.
Jag är övertygad om att en utbyggnad av vindkraft i Härjedalen skulle skapa en ny period av ökad handel, inflyttning och nya intressanta jobb, det vill säga tillväxt.
Lennart Svensson
i Ytterberg
Våren möttes av hundratalet besökare i Ytterberg.
Valborgsmässofirande i Ytterberg
Med vacker sång och ett inspirerande tal av Kerstin Ederlöf-Olofsson möttes våren välkommen i Ytterberg.
Våren är välkommen
Firandet av Valborg inleddes, som traditionen bjuder, med sång av Svegs körsällskap under ledning av Bengt Isaksson. 
Svegs Körsällskap under ledning av Bengt Isaksson
Inspirerande tal
Kerstin Ederlöf-Olofsson gav i sitt vårtal en tillbakablick till tiden (1912) då skolhuset byggdes. En tid då demokratin hade börjat spira i Sverige, men allmän rösträtt låg fortfarande åtskilliga år framåt i tiden. I Sverige fick kvinnor rösta för första gången 1921.
Kerstin talade också om den utbildning- och bildningsera som kom att prägla större delen av 1900-talet. Bygget av det nya skolhuset i Ytterberg var ett tidens tecken på den eran.
Huset är fortfarande en viktig symbol för en period av flera deccenniers utveckling och okuvlig framtidstro i Sverige som helhet och i Ytterberg. 
Kerstin Ederlöf-Olofsson talade bland annat om hur det var i
Ytterberg 1912, när skolan byggdes.
Mycket folk Brasan brann bra, Maria gillar korv
men Erik höll koll
(klicka på minibilderns för att se dem i större format)
Inomhus underhöll gruppen GôrBra.
Från vänster: Birk Abrahamsson, gitarr, Lars-Jonas Wagenius, sång,
Samuel Karlsson, trummor och basisten Carl Myrsten från Ytterberg.
Lennart Svensson
i Ytterberg
