Lennart i Ytterberg

Konstnären Lars Vilks, bland annat känd för sin teckning av profeten Muhammed som rondellhund, skulle i december delta i en utställning på Jamtli i Östersund. Utställningen arrangeras av Jämtlands läns konstförening.

Nu har emellertid Stiftelsen Jamtli i ett pressmedelande meddelat att Lars Vilks inte är välkommen längre. Enligt vad länsantikvarie Henrik Zipzane säger till Sveriges Radio vill inte Jamtli fungera som en plattform för den typ av budskap som Lars Vilks fört fram. Vidare att Jamtli inte vill bli förknippad med antimuslimsk propaganda.

Lars Vilks, å sin sida, hävdar att hans deltagande i den antimuslimska rörelsen SION:s möte i USA är en del av ett konstprojekt.

 

  Aktiv antimuslim  

Lars Vilks har bland annat under flera år haft samröre med rörelser som vill begränsa muslimers mänskliga rättigheter. Enligt Lars Vilks är muslimer olämpliga i ett modernt samhälle. 

Lars Vilks var också aktiv i början av året vid bildandet av Svenska Tryckfrihetssällskapet. En organisation som på Facebook lagt ett förslag om dödsstraff på journalister som arbetar för Expo.

Lars Vilks ska givetvis åtnjuta samma rättigheter att framföra sina åsikter som alla andra, men yttrandefrihet innebär inte rätt att kränka enskilda personer, organisationer eller folkgrupper etc.

Lars Vilks har tagit ställning mot muslimer och Islam i och med sin medverkan i SION:s möte. Stiftelsen Jamtli har antagit en motsatt ställning och det hedrar både stiftelsen och länsantikvarie Henrik Zipzane.

 

  GW och Lambertz i het debatt om Thomas Quick  

Thomas Quick (Sture Bergwall) erkände under 1990-talet ett trettiotal mord som skulle begåtts i Norden de senaste decennierna. Thomas Quick dömdes för åtta av morden. I ett dokumentärprogram av framlidne journalisten Hannes Råstam, som sändes 2008, tog Thomas Quick tillbaka alla sina erkännanden.

En resningsansökan inlämnad 2009 ledde till att Thomas Quick frikändes från ett av morden. Efter det har han även frikänts från ytterligare två mord. Frågan har nu ställt om Thomas Quick är skyldig till något av de åtta mord han tidigare erkänt.  

Leif GW Persson tror inte ett dyft på de erkännanden som Thomas Quick lämnat. Han menar att både polis, åklagare och andra jurister är vilseledda av en manipulativ mytoman. Kritiken mot utredningen gäller framförallt målet om Sundsvallspojken Johan Asplund som försvann för 30 år sedan. En person dömdes för dådet i tingsrätten, men frikändes senare i Hovrätten. Thomas Quick erkände långt senare att det var han som fört bort och dödat Johan Asplund.

Det var när förre justitiekanslern och nuvarande justitierådet Göran Lambertz i en bok förklarade att det inte fanns några större brister i utredningen kring Johan Asplund som Leif GW Persson gick i taket och deklarerade att han sa upp bekantskapen med Lambertz.

Enligt Göran Lambertz är det mycket sannolikt att Thomas Quick är Johan Asplunds baneman, vilket Leif GW Persson anser vara helt uteslutet. Även Johan Asplunds föräldrar menar att Quicks erkännanden är rena fantasifoster. Till skaran av kritiker mot Göran Lambertz och de utredningar rörande Thomas Quick sällar sig också journalisten och författaren Jan Guillou. 

Thomas Quick (född som Sture Ragnar Bergwall), även känd i media som Sätermannen, föddes 26 april 1950 i stadsdelen i Falun. Han erkände under 1990-talet ett trettiotal mord som skulle ha begåtts i Sverige, Norge, Danmark och Finland mellan åren 1964 och 1993.

Namnet Thomas Quick tog Sture Bergwall när mordutredningarna mot honom började i början av 1990-talet. Förnamnet var efter hans påstådda första offer, Thomas Blomgren, och efternamnet var hans mammas flicknamn. Våren 2002 återtog Quick sitt tidigare namn Sture Bergwall.