Terrorhotet mot Lars Vilks

Misstanke om mordförsök på Lars Vilks
Tre män sitter fortfarande häktade, misstänkta för att ha planerat att mörda konstnären Lars Vilks. Attentatet planerades att bli utfört natten till 11 september i konsthallen Röda Sten i Göteborg. Enligt de uppgifter som framkommit så här långt är det sannolikt att detta skulle utföras som hämnd för de karikatyrteckningar av profeten Muhammed, bland annat som rondellhund, som Lars Vilks gjort och som han fått mycket publicitet kring.

Konst eller nidbilder
Den fråga som ofta diskuterats angående Lars Vilks teckningar av profeten Muhammed är den grundlagsskyddade yttrandefriheten. För ett år sedan, i samband med en NHL-match i ishockey i Globen i Stockholm, besökte jag Pressklubben på Vasagatan. Jag fick då tillfälle att lyssna på ett par av landets främsta kulturskribenter, åtminstone de som figurerar mest i tv och tidningar. Samtalet dem emellan handlade just om vikten av att värna yttrandefriheten.
Nu är det så att yttrandefrihetsgrundlagen också innebär ett personligt ansvar för den eller dem som yttrar sig. Yttrandefrihet är inte detsamma som att man fritt och hur som helst får uttrycka sig kränkande eller på annat sätt yttra sig som skadar person eller personer.


Lars Vilks behov av att synas 
Är det så att Lars Vilks karikatyrer av Muhammed enbart var ett sätt för en konstnär som inte synts i media på länge att få lite publicitet?
Hans egendomliga konstverk har ju mer eller mindre hamnat i glömska hos kultureliten och för att få sitt behov av att få synas och stå i centrum ger han sig på en, för världens muslimer, helig person och profet.
Samtalet mellan kulturnissarna på Pressklubben gav mig det bestämda intrycket att deras behov av att få vara med och tycka till samstämde med Lars Vilks outsläckta behov av uppmärksamhet. Ingen av kulturkritikerna vågade sig på en recension av de teckningar som Lars Vilks låtit publicera.

Vilks produktion 
Lars Vilks ska naturligtvis respekteras för den konstnär han är och för de verk han producerat. Hans rätt, liksom alla andras rätt, att yttra sig ska också respekteras och jag försvarar inte på något sätt våld som ett sätt att protestera, men frågan är om karikatyrer av en person som levde för mer än 1000 år sedan är konst eller om det är en ren provokation.
I ett läge när Islam är ifrågasatt och hårt kritiserat av, framförallt högerextrema rörelser, får den typen av publikationer som teckningarna av Muhammed är, stort genomslag.
Var det detta som Lars Vilks ville uppnå eller var det ett inlägg i en allmän debatt? Hur som helst. Jag tänker också utnyttja min rätt att tycka till.

Medioker konst 
Eftersom kultureliten på Pressklubben inte vågade ge sina synpunkter på det konstnärliga i Lars Vilks teckningar så gör jag det. Enligt min åsikt finns det inget konstnärligt värde alls i de mediokra karikatyrerna av profeten Muhammed.
Lars Vilks vet för det första inte hur Muhammed såg ut. Det gör ingen annan heller. 
Det utmärkande för en karikatyr är att den ska präglas av något, utseende eller annat, som kan härledas till den som avbildas. Hans teckningar är således inte konst utan en ren provokation, sannolikt i syfte att få egen publicitet.

 

Lars Endel Roger Vilks, född 20 juni 1946 i Helsingborg är en svensk konceptkonstnär, konstkritiker, filosofie doktor i konstvetenskap, författare och debattör.

Mellan 1997 och 2003 var Vilks professor i konstteori vid konstakademin i Bergen. Han är bland annat känd för sitt kontroversiella konstverk Nimis, placerat i Kullabergs naturreservat alternativt i den av Vilks skapade staten Ladonien, där även hans bokverk Arx finns att beskåda. Andra kontroversiella konstverk är hans teckning av Muhammed som rondellhund och den så kallade Judesuggan. Han har även gjort världens största rondellhund. Som konstteoretiker argumenterar han för det institutionella konstbegreppet, i huvudsak genom sin blogg.
http://www.vilks.net/
Källa: Wikipedia

Lennart Svensson
i Ytterberg


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0