Reinfeldt och hotet mot patientsäkerheten
Borgarnas experiment med Apoteken, ett hot mot patienterna
Efter endast ett par år efter att den borgerliga regeringen avreglerade apoteksverksamheten hotas nu flera privata apoteksbolag av dålig ekonomi och patienterna riskerar att bli utan medicin.
Flera betalningsanmärkningar
SVT rapporterade nyligen om Apoteket Hjärtat som dragit på sig flera betalningsanmärkningar på grund av för sent betalda fakturor till leverantörer.
När borgarna avreglerade apoteksverksamheten i sin iver att privatisera all gemensamt finansierad samhällstjänst hette det som vanligt att konkurrens skulle öka tillgängligheten och sänka priserna. Allt skulle gynna den enskilde.
Genast efter att borgarna fattat beslut stod riskkapitalisterna där och ville investera. Och precis som i den falerade privatiseringen av gymnasieskolorna, exempelvis konkursen av utbildningskoncernen John Bauer, så luktade finansiärerna att det fanns skattemedel att hämta när apoteken privatiserades och omvandla gemensamma samhällsresurser till egen aktieutdelning.
Den enskilde drabbas hårt
Fram till 2004 fick alla som inte kunde betala handla på kredit på apoteken. Men 2005 skärptes reglerna. Året efter tog som bekant den borgerliga alliansregeringen (M, C, Fp och Kd) över och startade nedrustningen av den offentliga välfärden. Vill du handla på krita på apoteket i dag får du inte ha mer än en betalningsanmärkning och ingen aktiv skuld hos kronofogden.
Medicinleveranser försenas
De privata apoteksbolagen däremot kan redovisa underskott och dröja med att betala fakturor till leverantörer av läkemedel. Det har i flera fall lett till att läkemedel tagit slut och patienter som behöver livsuppehållande mediciner fått vänta onödigt länge.
Privatisering är en odygd
För den borgerliga regeringen verkar det vara en principsak att avreglera gemensamt uppbyggd välfärd och samhällsservice. Rikskapitaliserna ska till varje pris gynnas.
Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och hans anhang, Lööf, (C) Hägglund (Kd) och Björklund (Fp) har en närmast religiös inställning till att konkurrens och privat verksamhet är den enda vägen mot ett jämställt och rättvist samhälle.
Dessa privatiseringsivrare bör läsa på en del. Det var en högerregering under ledning av Arvid Lindman som på 1930-talet reglerade den svenska jordbruks- och lantbruksrelaterade livsmedelsproduktionen för att "stoppa konkurrensens negativa effekter på jordbrukssektorn" .
Privata alternativ kan visst ha en plats i samhället för att öka valfriheten, men där konkurrens inte fungerar, som exempelvis i Norrlands inland, eller när utbildning, vård och omsorg endast blir ett medel för rikskapitaliser att öka sin vinster genom att inkassera skattemedel är det ett system som bör skrotas.
Lennart Svensson
i Ytterberg
Kommentarer
Trackback
