Lennart i Ytterberg

  Ramsele ser framtid i vindkraft 
I det lilla samhället Ramsele i Ångermanland (Sollefteå kommun) med cirka 1 000 invånare sjuder det av framtidstro. Hela sju vindkraftsparker är planerade i områden belägna i Jämtland och Ångermanland. Under uppbyggnadsperioden väntar en mindre invasion av vindkraftsarbetare till Ramsele. 
I annonser söker nu kommunen efter lämpliga objekt att hyra ut. En "dammsugning" av uthyrningsobjekt för kortare eller längre tid pågår på nätet. Samtidigt söks entreprenörer inom samordning, mat, städning med mera.

  Samma argument mot vindkraft 
Debatten om vindkraften i Ramsele och Näsåkersområdet har i stort sett haft samma innehåll som debatten i Härjedalen.
Vindkraftens negativa inverkan på naturlivet, jakten, bärplockning och att vindkraftsverk skulle få presumtiva inflyttare att avstå från att flytta till Ramsele med omnejd har präglat debatten. Så var det också, och är fortfarande, i Härjedalen.

  Utflyttning och sysselsättning 
Både i Ramsele, Sollefteå kommun och Härjedalens kommun har, under många år, befolkningen minskat i antal. Ungdomen flyr kommunerna och de gamla blir kvar.
Argumentet att vindkraften innebär ingrepp, både beträffande naturen och möjligheten att uppleva en orörd natur, är givetvis relevant i sammanhanget.
Ingrepp i naturen sker emellertid ständigt inom ramen för näringslivet, både i storstäder och i små kommuner, men det finns inga belägg för att vindkraften skulle minska intresset för inflyttning till glesbygdskommuner.
Skogsbruket för med sig mycket stor inverkan och förändring i naturen, men det ger jobb. Brytning av torv är ett annat exempel på ingrepp i naturen som ger sysselsättning och som ger folk en möjlighet att stanna kvar i bygden.

  Naturresurser ger tillväxt 
Utbyggnaden av Ljusnan under 1960- och 1970-talen i Härjedalen gav både jobb och tillväxt, inte minst i Svegsbygden.
Härjedalens miljöbränsle AB, HMAB, gör också ingrepp i naturen, men vad har inte regleringen av Ljusnan och HMAB betytt för näringslivet i Härjedalen. 
Det uppsving som präglade Svegsbygden för några decennier sedan och som fick mycket positiva effekter för föreningslivet, idrotten och handeln med mera går att koppla direkt till den era av tillväxt som skapades av dessa ingrepp i naturen.  

  Inga jobb är eviga  
Varken vindkraft eller andra naturingrepp skapar jobb som varar i evighet. De flesta av vattenrallarna drog vidare till andra projekt och jobb när regleringen av Ljusnan var klar, men några blev ändå kvar och bildade familjer i Härjedalen.
Nyligen flyttade Fortum sin verksamhet från Sveg till Stockholm, för att ta ett annat exempel, men Fortum har inneburit sysselsättning åt många under lång tid. Företag och jobb kommer och försvinner. Det är inget märkligt i den processen.
Det handlar om att utnyttja de resurser som finns i Härjedalen medan de är attraktiva och efterfrågade för att vända den negativa utvecklingen.
Jag är övertygad om att en utbyggnad av vindkraft i Härjedalen skulle skapa en ny period av ökad handel, inflyttning och nya intressanta jobb, det vill säga tillväxt.

Lennart Svensson
i Ytterberg