Självmål av Expressens ledarskribent

"Erfarna politiker har förmågan att kompromissa, vilket är ytterst viktigt för ett demokratiskt samhälle"
Det skriver Expressens ledarskribent Ann-Charlotte Marteus i onsdagens tidning. Hon menar att oerfarna politiker med liten eller ingen arbetslivserfarenhet utanför politiken hamnar i en situation där de blir uppfyllda av ideologiska teser om den verklighet de är satta att styra.
Risken är att politiker utan egen vardagserfarenhet faller för lobbyister och andra som berättar vad samhället består av och hur det fungerar. Och att risken för att de därmed endast hör och ser det som bekräftar den egna världsbilden är överhängande. Sådana politiker blir dogmatiker, enligt Ann-Charlotte Marteus.
Jag håller med att det finns en risk för detta, men det gäller även ledarskribenter och journalister som aldrig haft ett annat jobb än att endast skildra verkligheten.
Ledarskribenter som är fostrade i tidningsredaktioners anda, vilken oftast går ut på att det som skrivs är rätt och den som opponerar sig mot det skrivna har fel, är också offer för en dogmatism som i många fall kan bli förödande för dem som utsätts.

Motsatsen är inget annat än velighet
Den pragmatiske politikern, det vill säga motsatsen till dogmatikern, alltså den som har förmågan att kompromissa och på så sätt urvattna ett vallöfte eller ett uttalande till att bli intetsägande eller obegripligt anser Ann-Charlotte Marteus är en tillgång för ett demokratiskt samhälle. 
Vi har under nästan två mandatperioder följt den pragmatiska Maud Olofsson som likt den antika Guden Janus lyckades få centerväljare att tro att partiet fortfarande stod för en avveckling av kärnkraften. Samtidigt föll hon för flörtandet från kärnkraftslobbyisterna och gick med på en nysatsning på kärnkraft. 
Såna politiker är en tillgång för ett demokratiskt samhälle, anser Ann-Charlotte Marteus.

Pragmatiker skapar otydlighet
Allt kompromissande och alla uppgörelser i slutna rum utan insyn för allmänheten skapar inget annat än otydlighet. Om vallöften endast gäller med "bäst före datum" och uttalanden endast gäller för stunden, hur ska då väljarna veta vilken politik den ene alla andra poltikern är beredd att kämpa för?
Maud Olofssom har ersatts av en nyutbildad jur. kand, Annie Lööf, med ett halvårs arbetslivserfarenhet. Annie Lööf har ännu inte lämnat ett enda besked i någon av de frågor som, åtminstone före Maud Olofsson, var centerns kärnfrågor.
Förre centerledaren Torbjörn Fälldin hade en bestämd åsikt gällande kärnkraft och han stod för den, även när det blåste snålt. Fälldins dogmatiska ståndpunkt ledde till att två borgerliga regeringar föll.
I folkomröstningen om kärnkraft 1980 fanns från början två alternativ. Det var ja eller nej till kärnkraft. Hade den dogmatismen gällt över valet hade linje tre (nej till kärnkraft) med alla sannolikhet vunnit.
Socialdemokraterna och folkpartiet konstruerade emellertid den obgripliga och pragmatiska linje två, vilket var ett "ja, men kanske ändå inte" - alternativ. Det är den formen av politik och politiker som formulerar sitt budskap på det sättet som Ann-Charlotte Marteus anser vara en tillgång för ett demokratiskt samhälle.

Bristen på erfarenhet lyser igenom
Det märks att Ann-Charlotte Marteus själv saknar arbetslivserfarenhet utanför den, i många fall, slutna mediavärlden.
Hon kritiserar politiker som har en ståndpunkt och en åsikt grundad på övertygelse och menar att de kompromissvilliga är de som för samhället framåt.
Historien visar att det är de som vägrat ge efter, de som vågat stå för sin åsikt och de som vågat föra fram sina åsikter som förändrat samhället.
Det kanske främsta exemplet i modern tid är folkpartisten Thure Königsson som la ner sin röst i den dramatiska omröstningen om Allmän tilläggspension, ATP, i Riksdagens andra kammare 1959. I och med detta så vann förslaget om att införa ATP majoritet med en röst.
Det var tur att Thure Königsson inte var beredd att kompromissa. Fundera på vad det hade medfört, Ann-Charlotte Marteus. Du företräder ju en liberal tidning. 

Not: Dogmatiker är en person (politker) som kategorisk håller fast vid sin åsikt, även om denna grundas på
obevisade påståenden eller lärosatser.
Pragmatiker är en person (politiker) som sätter det praktiska resultatet före ideologin.
(Kompromissvillig)
Guden Janus avbildas med två ansikten som ser åt varsitt håll. Janusansike är att ha eller visa en
dubbelnatur.
Ref: Bonniers Svenska ordbok


Lennart Svensson
i Ytterberg


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0